Dystert
Måste berätta om ett möte jag nyss hade med en yngre människa,
Har man inte varit i samma sitts eller inte haft oturen att vara närvarande under en pågående kris i en annan människas liv så är man kanske som i mitt fall, inte helt närvarande när man ser och hör på kanske nyheterna om bla mobbing, för jag kan inte länka mig i upplevelsen.Dock sitter jag ofta och skäms eller är förfärad över vad männskligheten är kapabel till.
Jag träffade då alltså på denna person under en av mina promenader,h*n ropade hej och jag som oftast brukar njuta bäst i mitt eget sällskap kände en invigelse att gå och prata. Sagt och gjort så stegade jag fram och hejade jag med.
Under den då kommande timmen fick jag höra mycket dystra saker, om hur det kan se ut och vara i en skola under 2000-talet.
Svårt att sätta sig in i hur det kan få vara så och inget görs? Kan det vara så att folk väljer att se bort istället för att ställa upp och i så fall varför? Ska det införas bonus för lärare som gör något, kanske en hundring för varje gång dom aktivt förhindrar eller följer upp en hotfull situation skulle lösa det?!
Kanske har lärarna gett upp på ungarna, eller känner dom en stor hopplöshet till allting? Har dom kanske inte de rätta verktygen att jobba med,kanske är det så att dom har försökt så länge att dom tillslut kapitulerar mot systemet.
Hörde på nyheterna igår att en ny undersökning visar på att skolorna i ren panik köper in antimobbnings planer för att undgå att bli stämda av utsatta ungar, men att dom handlingsplanerna dom köper inte är så bra i själva verket..hmm
Känns lite som ett moment 22 det där !! Jag undrar om dom som gjort undersökningen gjort samma i de skolor som inte har antimobbningsplan och sett skillnaden i det.
Ja ja, finns mycket att skriva om ämnet och den tiden har inte jag idag :)
Vill bara säga att den unga människan jag pratat om i inlägget inte känner någon längtan till den stundande skolstarten och jag hoppas och tror att h*n kommer att bli sedd och hjälpt för hur det än är så finns det en gräns hos alla och vissa har fått kränga på den gränsen alldeles för mycket !!
Har man inte varit i samma sitts eller inte haft oturen att vara närvarande under en pågående kris i en annan människas liv så är man kanske som i mitt fall, inte helt närvarande när man ser och hör på kanske nyheterna om bla mobbing, för jag kan inte länka mig i upplevelsen.Dock sitter jag ofta och skäms eller är förfärad över vad männskligheten är kapabel till.
Jag träffade då alltså på denna person under en av mina promenader,h*n ropade hej och jag som oftast brukar njuta bäst i mitt eget sällskap kände en invigelse att gå och prata. Sagt och gjort så stegade jag fram och hejade jag med.
Under den då kommande timmen fick jag höra mycket dystra saker, om hur det kan se ut och vara i en skola under 2000-talet.
Svårt att sätta sig in i hur det kan få vara så och inget görs? Kan det vara så att folk väljer att se bort istället för att ställa upp och i så fall varför? Ska det införas bonus för lärare som gör något, kanske en hundring för varje gång dom aktivt förhindrar eller följer upp en hotfull situation skulle lösa det?!
Kanske har lärarna gett upp på ungarna, eller känner dom en stor hopplöshet till allting? Har dom kanske inte de rätta verktygen att jobba med,kanske är det så att dom har försökt så länge att dom tillslut kapitulerar mot systemet.
Hörde på nyheterna igår att en ny undersökning visar på att skolorna i ren panik köper in antimobbnings planer för att undgå att bli stämda av utsatta ungar, men att dom handlingsplanerna dom köper inte är så bra i själva verket..hmm
Känns lite som ett moment 22 det där !! Jag undrar om dom som gjort undersökningen gjort samma i de skolor som inte har antimobbningsplan och sett skillnaden i det.
Ja ja, finns mycket att skriva om ämnet och den tiden har inte jag idag :)
Vill bara säga att den unga människan jag pratat om i inlägget inte känner någon längtan till den stundande skolstarten och jag hoppas och tror att h*n kommer att bli sedd och hjälpt för hur det än är så finns det en gräns hos alla och vissa har fått kränga på den gränsen alldeles för mycket !!
Kommentarer
Trackback
